Nu med nytt år är det dags för en årskrönika. Det har varit ett omtumlande år på väldigt många sätt.
I januari träffade jag en fantastisk människa som så småningom blev min pojkvän. Han har under året hjälpt mig, stöttat mig och funnits där på så fantastiskt många sätt. Han har fått mig att utvecklas och orka kämpa lite till när det inte har funnits ens en gnutta energi kvar.
En stor del av året har jag varit helt eller delvis sjukskriven och den största delen av det har jag bråkat med vården. Om ett par veckor ska jag träffa en ny läkare och jag kan bara hoppas att han är av den sorten som lyssnar och vill sina patienter det bästa.
Jag fick i juni en varning om att jag hade varit sjuk alldeles för mycket och att jag inte kunde få en tillsvidareanställning då men att min provanställning skulle förlängas till och med februari 2016. I december fick jag veta att jag inte får en tillsvidareanställning.
Sommaren var nog en av de bästa på länge. Jag och några vänner hjälptes åt att flytta min syster från Luleå till Stockholm, det var svårt, det var tufft, fullkomligt vansinnigt, men samtidigt helt fantastiskt. Jag reste till London själv, något jag aldrig trodde att jag skulle våga. Jag besökte Doctor Who Experience i Cardiff. Jag var på UrKult, Gruvpunken och Visfestivalen Kompledigt.
I november fick jag beviljad boendestöd och det är nog det bästa som har hänt. Det där att ha människor runt om som är till för att stötta mig och få mig att fungera och som står på min sida är helt fantastiskt. Förhoppningsvis betyder deras stöd att jag får lite ordning hemma under året som kommer.
Det här året har förändrat mig som person, fått mig att utvecklas och lära mig extremt mycket både om mig själv och om andra. På vissa sätt har jag säkert blivit mycket mer cynisk och bitter och jag har tappat förtroendet för stora delar av sjukvården, samtidigt tror jag att året har fått mig att kunna uppskatta små saker på ett helt annat sätt och jag har vuxit, oj vad jag har vuxit.
Jag har dessutom druckit massor av öl, det trodde jag aldrig att jag faktiskt skulle kunna säga att jag gillar. Samma sak med kaffe (åtminstone med en massa mjölk) men det undviker jag ändå eftersom jag blir väldigt hyperaktiv av det. Jag har läst en massa böcker, ritat massor och försökt skriva.
Summa summarum har 2015 både varit ett av de värsta och ett av de bästa åren i mitt liv.
Jag behöver en tid till en gynekolog. I flera månader har jag lidit av klåda och nu måste jag gå till en gynekolog. På 
zandrama 